Hurdana är polacker egentligen?

Som född polack men uppväxt i Skåne befinner jag mig i en lite speciell sits. Å ena sidan tänker och skriver jag som svensk – å andra sidan bär jag på ett polskt arv som jag inte kan bortse från. Att skriva om det polska folkkaraktären kräver att jag växlar tankesätt och dessutom är självkritisk. Jag måste medge att jag är ganska kluven inför uppgiften.

Självbilden – vad polacker är stolta över

Ur ett personligt perspektiv delar jag många av de egenskaper som brukar betraktas som representativa för polacker såsom: gästvänlighet, patriotism (förväxla inte med nationalism), handlingskraft, mod, heroism samt en stark strävan efter frihet och självständighet. Inför yttre hot är polacker dessutom empatiska, solidariska och hjälpsamma.

Många polacker betraktar sig själva som religiösa, men här håller jag inte riktigt med. De flesta är visserligen troende, men den polska katolicismen – djupt inrotad i nationens historia – upplevs av många snarare som tradition än som en religion man aktivt lever efter.

Något jag däremot tycker att polacker borde vara extra stolta över är familjevärderingarna. Familjen är för de flesta det viktigaste i livet. Att uppfostra barn ger mening och garanterar den omsorg man hoppas på av sina närmaste när man själv blir gammal.

Tolerans och uppriktighet är också värden som polacker utmärker sig med. Oavsett om du tänker annorlunda, har en annan hudfärg eller tror på en annan Gud – så det accepteras utan diskussion. Lite mer komplicerat är det dock sinsemellan polacker, särskilt om den ene röstar på liberala Medborgarkoalitionen och den andre på det socialkonservativa partiet Lag och Rättvisa. Undvik ens närvara vid sådana diskussioner.

De negativa dragen – vad säger forskningen?

Det är svårt att vara självkritisk 🙂 men låt oss se vad vetenskapen säger. Enligt undersökningar från det statliga opinionsinstitutet CBOS är följande drag mest framträdande i polackernas egen kritik av sin nation:

• Gnällighet och pessimism (17 %) – En tendens att ständigt uttrycka missnöje och ha en krävande inställning gentemot tillvaron. Jag håller fullständigt med – polacker klagar på allt – utom sig själva.
• Avundsjuka (8 %) – Något jag kanske inte ser direkt hos mina landsmän, men som jag hört talas om väldigt ofta.
• Listighet (8 %) – Förmågan att ”fiffla” eller använda oärliga metoder för att nå sina mål. Tyvärr så stämmer det till stor del.
• Bristande social solidaritet – Polacker ser sig ibland som själviska och misstänksamma, präglade av inbördes misstro. Det finns en uppfattning om att polacker är utpräglade individualister som föredrar att agera på egen hand. Kanske så stämmer det till vis del– men attityden håller på att förändras.
• Alkoholmissbruk (4 %) – Fortfarande ett problem för alltför många, men den yngre generationen verkar bli mer medveten om konsekvenserna.

Jag skulle även tillägga ett utbrett politikerförakt och en allmän misstro mot staten och dess institutioner. Det kommer att ta många år innan den inställningen förändras.

Slutord

Vad tycker du – borde polacker vara nöjda med sig själva, eller finns det mer att jobba på? Lämna gärna en kommentar nedan!