Jag ska berätta en historia som förklarar varför jag som polack ständigt möter samma fördomar. Den handlar om hur ni blir lurade, inte av plumpa lögner, utan av sanningar som vridits så skickligt att ni tror de är era egna tankar.

När jag började förstå

Ni har märkt hur lätt det är att tycka illa om Polen. Hur naturligt det känns att sucka åt polsk riksdag, att rulla med ögonen åt vår påstådda katolska fanatism, att tycka vi är alltför känslosamma när vi pratar om vår historia. Jag har sett det. Jag har upplevt det – många gånger. Kunde inte fatta varför min svenska styvfar trodde på all skit som sades om Polen i svenska medier.

Men varför känns det så självklart för er? Varifrån kommer egentligen dessa tankar?

Historieprofessor Henryk Głębocki ställde samma fråga och hans studier om ämnet gav svar. Det visar sig att mycket av vad ni vet om Polen inte kommer från er egen erfarenhet. Det kommer från världens längsta och mest framgångsrika propagandakampanj, startad för 160 år sedan.

Och den pågår fortfarande.

1863: När propagandan blev vetenskap

Bilden: Mitt land reser sig mot det ryska imperiet. Januariupproret 1863. Hela Europa sympatiserar. Från påven till Karl Marx, från konservativa till revolutionärer. Alla stöder Polens frihetskamp. Ryssland står inför en katastrof. Inte militärt, de kan krossa upproret. Men opinionen i Europa kan tvinga västmakterna att ingripa. Så krigsminister Dmitrij Miljutin går till tsaren med en plan: Låt oss skapa något nytt. Ett hemligt nätverk av agenter som påverkar europeisk opinion utan att någon vet att det kommer från oss.

Tänk på det. Året är 1863. Innan PR-byråer. Innan reklambyråer. Innan spin doctors. Ryssland uppfinner modern informationskrigföring. De skapar Correspondance Russe, ett oskyldigt nyhetsbrev som skickas till 80 viktiga europeiska tidningar. Metoden är genial: Blanda fakta med falsk tolkning. Låt läsaren själv dra slutsatserna.

Det fungerar bättre än de vågat hoppas. Från 7 tyska tidningar till 41 på ett år. Och det är bara början.

Budskapen som fastnade i era huvuden

Det skrämmande är hur väl propagandan fungerade och hur den anpassades för just er i Norden.

Till er protestanter sa de: Polen är katolskt fanatiskt, präststyrt, som Irland. Ni vill väl inte stödja det?
Till er upplysningsvänner sa de: Polen representerar feodal anarki och adelns oligarki. Ryssland är framsteget, moderniteten, förnuftet.
Till er som tror på folkens frihet sa de: Polackerna förtrycker litauer, vitryssar, ukrainare. Ryssland befriar dem, precis som Lincoln befriar slavarna i Amerika.

Varje budskap var skräddarsytt. Varje budskap träffade rätt. Och varje budskap lever kvar idag.

När Jules Verne censurerades

Här är en detalj som får mig att må illa 🙁

Jules Verne skrev sin klassiker – En världsomsegling under havet. Den har väl alla läst? Från början skulle kapten Nemo vara en polsk adelsman vars familj mördats av ryssarna, vars vänner dött i Sibirien, vars nation utplånats från kartan. Verne försvarade sin idé passionerat: ”Om denne man inte har rätt att sänka ryska fregatter var han än finner dem, så är hämnd bara ett tomt ord! Jag skulle själv sänka dem om jag var han, och utan ånger!”

Men förläggaren sa – nej. Frankrike ville ha handelsavtal med Ryssland. Så kapten Nemo blev … en indisk prins istället. Polen raderades ur berättelsen. Precis som från Europas karta. Och ingen protesterade. För vid det laget hade propagandan gjort sitt jobb. Polen var inte längre viktigt. Polen var besvärligt. Polen var gårdagens problem.

Varför är just svenskar mer sårbara än andra

Ni har aldrig varit ockuperade av Ryssland. Ni har inte upplevt vad det innebär att jobba och leva under ett främmande styre. Det gör er mottagliga för rationella argument sådana som: ”Vi måste vara pragmatiska. Ryssland är en viktig handelspartner. Polen är alltför emotionellt. Båda sidor har fel” – känner ni igen det?

Jag har hört dessa saker otaliga gånger. Ni har förmodligen sagt dem själva. Men dessa argument är inte nya. De formulerades redan på 1860-talet. Samma ord. Samma logik. Samma resultat: Polen överges. Det hände 1863. Det hände 1920. Det hände 1939. Det hände 1945 och samma sak hände 2014 med Ukraina.

Och varje gång trodde ni att ni var pragmatiska och förnuftiga.

Spegeln man inte vill titta i

När ni tycker att vi polacker är alltför känslosamma om historia, opålitliga och kaotiska, bakåtsträvande och religiöst fanatiska, russofobiska utan anledning… varifrån kommer dessa tankar? Har ni bott i Polen? Förmodligen inte. Känner ni många polacker? Kanske några. Har ni studerat polsk historia? Troligen inte.

Men ändå vet ni dessa saker. De känns självklara. Naturliga. Det är så bra propaganda fungerar. Den blir till sunt förnuft.

Samma vapen, nya offer

Idag hörs exakt samma saker om Ukraina. Ukraina är korrupt och kaotiskt. Ukrainare förtrycker rysktalande. Ryssland skyddar sin befolkning. Båda sidor har fel. Vi måste vara pragmatiska. Orden är identiska. Metoderna är desamma. Bara offren har bytt namn.

Och ni, som tror er vara upplysta och kritiska, upprepar dem. För de känns så förnuftiga. Så balanserade. Så passande til era tankesätt.

Vad gör man nu?

Jag har inget enkelt svar. Men jag ber er börja med följande.

När ni känner en spontan negativ reaktion mot Polen eller polacker, stanna upp. Fråga er: Varifrån kommer denna känsla? Är den min? Eller är den något jag lärt mig utan att märka det?

När någon säger att Polen eller nu att Ukraina är russofobiskt, så tänk: Vi har haft rätt varje gång. 1863, 1939, 2014, 2022. Varje gång ni kallade oss paranoida visade vi oss ha rätt. Kanske är det inte paranoia. Kanske är det erfarenhet.

När någon säger att ni måste vara pragmatiska med Ryssland, kom ihåg: Ni har provat det. I 160 år. Det har aldrig fungerat. Kanske är pragmatism bara ett finare ord för naivitet. Jag tror faktiskt att fler och fler börjar inse det.

Den obehagliga sanningen

Mycket av vad ni vet är dessvärre inte kunskap. Det är propaganda som omvandlats till kultur av vad är sunt förnuft. Och den mest framgångsrika propagandan är den ni inte ens märker att ni har svalt. Jag skriver inte detta för att ni ska tycka synd om polacker. Jag skriver det för att ni ska förstå hur lätt ni manipuleras. Hur era egna åsikter kan vara planterade av någon annan, för länge sedan, av skäl ni inte känner till.

160 år är lång tid. Men vissa lögner lever längre än sanningen.

---

Baserat på forskning av professor Henryk Głębocki om rysk informationskrigföring under januariupproret 1863, en kampanj vars effekter fortfarande formar era tankar.